sanndrajohannsson

Nuså, efter en kort promenad på skyltsöndagen, en dusch och en renbäddad säng så kan jag konstatera att jag faktiskt börjar känna mig som en människa igen, tack gud. Den här dagen vill jag aldrig någonsin mera uppleva igen. Bakisheten har varit ett faktum idag. Har legat i soffan i fosterställning från de att jag slog upp ögonen imorse (just då kände jag att jag aldrig mer ville slå upp ögonen igen) tills.. ja, fem i eftermiddag. Blev upptvingad för att gå på skyltsöndagen med mina vänner, vilket nog var min räddning idag. Friskluft är som medicin när man är bakis. Kände mig myyycke piggare när ja kom hem tack och lov.
Nåja, nog om min bakishet. Men jag säger då bara de, aldrig och nu menar jag ALDRIG mer teqila race. Fyyyy fan. Ursäkta språket. Men alltså jag måste då säga de att det var en kul kväll igår. Började lite smått hemma hos mig, jag tea ann och johan. Sen drog vi vidare till rasmus där det var fullt ös-medvetslös, typ. Sen till sist hottan där det var rätt hyffsat med folk, tyvärr kan jag inte berätta om några spännande händelser från hotellvistelsen pga att minnet är svart, tomt, blankt.. ja, hemskt och tragiskt men det är den bistra sanningen.
Nåväl... nu ha ja lagt mig under täcket och det var inte oskönt!